Känner lite att jag gnällt lite för mycke angående min tjejs häftiga temperament..det är inte riktigt rättvist..
efter prat med fina vänner och föräldrar och framför allt Jens så inser jag nu att det är inget hon gör för att hon tycker det är kul..eller joo trotsar för att få igång mamma tycker säkert hon är lite ball sådär..men hon är ju inte elak!!
Jag vet att mitt tålamod inte är det bästa och att jag är på helspänn så fort vi ska klä på oss,borsta tänder eller dylikt..och det känner ju den lilla naturligtvis av..jag vill ju inte ha bråk,vill inte att hon ska gå och lägga sig när vi är ovänner och en massa annat som gnager på mitt samvete  =(
Jag vänder och vrider på allt jag gör eller säger,jag ger henne full uppmärksamhet och är verkligen där för henne..så det enda jag kan få det till är en sjujäkla 6 års trots..och det mina vänner trodde jag aldrig..

JAG ÄLSKAR mitt barn..tro absolut inget annat..men har man inte barn själv så är det nog himla svårt att sätta sig in i situationerna som vi har..alla föräldrar har varit med om detta eller kommer att komma dit..

Känner mig just nu allmänt hängig..förkyld och lite febrig och har väldigt nära till gråt hela tiden..hösten gör inte saken bättre..så just nu känns det inte som kraften räcker till..


Men idag har min tjej varit en stjärna..hon har varit gosig,skrattig,busig,kramig och alldeles underbar..
Nu får vi ta en dag i tagen..vissa bra..andra inte!!